fran jordyta sam divateoxi sasom befinner si laglig. Planen talar forsavitt va sasom tillats samt inte far goras i planomradet, vilken art bruten bebyggelse samt syssla kar tillat uppfora samt hurdan den skal se ut.
Kommunen beslutar forsavitt detaljplaner
Det ar enbart kommunen som kan avgora att haffa fram samt anta nagon detaljplan. Detta kallas sta det kommunala planmonopolet. Det befinner si dessutom kommunen saso ansvarar sta tolkningen bruten dom betraffande detaljplanerna.
Detaljplanens varudeklaration
Ett detaljplan visas sasom e bestamt kvarter gallande en plankarta. Inom plankartan beskriver herre tillsamman linjer, symboler sam bestammelser hur sa sasom tillats alternativ ej far goras. Plankartan ar det skrift ino detaljplanen sasom befinner si juridiskt bindande.
Till detaljplanekartan hor ett planbeskrivning, sasom forklarar mening, innehall och genomforande av planen. Ibland ingar ocks andra handlingar sasom exempelvi illustrationskarta, sasom enklare visar hurda bebyggelsen kan dyka up att utformas, eller en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), saso redovisar vilken miljopaverkan nagon avsedd business kan bibringa. Sasom grund mot detaljplanen tas ofta skilda slags utredningar fram, exempelvis nagon trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk sammanstallning.
Uppdragsgivare
En detaljplan anger forgott vem som skall existera malsagand samt ansvara stav saken dar allmanna platsmarken, till exempel gator sam parker. Sedan den nya jamna- och bygglagen kom 2011 kan det finnas till nagon eller atskillig huvudman forut allmanna platser. Kommunen ar vanligtvi malsagand sta allmanna platser andock ocksa enskilda fastighetsagare alternativ samfallighetsforeningar kan existera malsagande. Ifall kommunen befinner si malsagande medfor planen nagon riktig – samt dessutom nagon plikt – att frigora in lan som befinner sig amnad pro allmanna platser. Huvudmannaskap innebar ett forpliktelse att placera ino stadga samt underhalla postorder brud dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Varje detaljplan har nago genomforandetid kungen minst 5 ar sam overst 15 ar av att den ager vunnit skapa styrk. Nedanfor genomforandetiden finns en garanterad domstol att uppfora i enlighet med planen. Efter att genomforandetiden inneha vandrat ut fortsatter planen att omfatta men kommunen kan substituera, forandra eller avblasa planen. Det normala ar att planer fortsatter att rora atskilliga ar postum det att genomforandetiden vandra ut. Do aldsta genast aktuell detaljplanerna ino Falkenberg befinner sig a 1934. Genomforandetiden kan kar lasa villig plankartan.
Underbe tillat karl justera inom detaljplanen?
Ino plan- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan maste innehalla samt vilka den tillat omfatta. Somlig regleringar som markanvandning samt genomforandetid, plikt finnas tillsammans. Ovrigt, sasom bestammelser om till exempe utformning samt placering av byggnader och markens hojdlage, tillat vara med. Samtliga planbestammelser vara tvungen innehav support i plan- samt bygglagen.
Planbestammelser skal finnas uppenbar sa att det fardig framgar hur sa saso inryms inom olika bestammelser. Do kan formuleras gallande annorlunda metod, till exempel uttryckas som fordran, bann, begransningar alternativt parametrar. For att det ska bliv klargjort samt hanterbart ges planbestammelsen en marke gallande plankartan sasom visar var saken dar innefatta.
Ino flat- sam bygglagen finns det fordran villig att karl i vissa baisse ska juster utvecklingen tillsamman detaljplan (PBL 4 billigt 1-4§). Kravet gallande att bilda en detaljplan uppstar evigt intill storre exploateringar och men kungen att hantera jordyta- sam vattenomraden pro bebyggelse samt byggnadsverk. Skad det befinner sig flera annorlunda faktorer sasom avgor forsavit ett detaljplan behovs fore byggnadsnamnden kan bidra bygglov. Det age att producera tillsammans bade saken dar ganska fran ombyte som ska ske och forhallandena i omgivningen. Andock det ar kommunen som avgor nar sam varje en detaljplan amna goras.
Syftet tillsammans detaljplanelaggning
Syftet tillsammans planering ar att justera och bekrafta nagon adekvat nyttjande fran mark- sam vattenomraden postum examination inom planprocessen. Igenom de planbestammelser saso anges ino detaljplanen blir anvandningen utav lan- samt vattenomraden bindande.
Det kommunala ansvaret sam planmonopolet
Kommunen inneha forpliktelse att planlagga anvandningen bruten terrang samt vattenomraden. Det ar ide- sam Bygglagen saso lagger denna pensum kungen kommunen samt saso skanker kommunen sjalvbestammanderatt slu planlaggningen. Kommunen kan neka mot att foreta nago detaljplan sam det beslutet promenerar inte att overklaga. Det har kallas sta det kommunala planmonopolet. Det ar uteslutande spann varnandet fran somlig riksintressen samt ino fragor om heja och garanti som staten, i form bruten lansstyrelsen, har ett overinseende samt kan betvivl kommunens faststalland.
Beslutande itu planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavit presumtion av oversiktsplaner samt oftast ocksa detaljplaner. Somliga mindre och enklare detaljplaner kan emellertid antas it kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si enar att dom enkom omfattar e mindre mang fastigheter aven att dom inte befinner sig it offentligt engagemang.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette forra stadsplaner alternativ byggnadsplaner (inte fri kungen forsavit kommunen varenda malsagand alternativt icke). Aven do planer saso upprattats sasom stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns inom kort 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Bred varenda detaljplanelaggning age allmanhet samt berorda, foruto lansstyrelsen samt andra myndigheter och kommunala instanser, mojlighet att tala sig ovanfor planforslaget mirake samrads- eller granskningsskedet. Syftet befinner sig dels att forbattra beslutsunderlaget via att anhopa in saken dar vetande samt de asikte sasom finns i det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn ino forslaget samt gallande att bearbeta det.
Flat- sam bygglagen
Det befinner si flygplan- och Bygglagen (PBL) sasom huvudsakligen styr verksamheten runt ide- samt byggverksamheten. Lagen ar indelad ino avsnit saso reglerar skild verksamheter. Ino Lagen finns bestammelser om planlaggning fran jordyta sam divateoxi och om bebyggelse. Bestammelserna syftar mo att tillsammans beaktande it den enskilda manniskans frihet gagna nagon samhallsutveckling tillsamman jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden sta manniskorna ino dagens b samt sta nasta generationer. Lagen beskriver vilka villko man skal stalla intill lage itu bebyggelse med mera, respektive vilka ansprak villi skarning karl ska placer, samt bestar av bestammelser pro saval detaljplanering sasom pro oversiktsplanering.
Jamna- samt bygglagen kom 1987 och fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet me byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan sam byggnadsplan vilka kar forutsatte skulle atfolj vad saso uttryckts ino saken dar oversiktliga generalplanen. Aldre planer sasom stadsplaner, byggnadsplaner samt avstyckningsplaner innefatt idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer har ick langre nagon genomforandetid.